Någon som vill byta jobb med mig???

Vaknade av en grym träningsvärk på framsidan av låren. Smorde in mig med hästlinement och drog på mig träningskläderna. Emil kom på att hans gympaskor blivit för små så jag fick trava upp med honom till fröken och ursäkta oss att han inte hade gympakläder med sig. Det gick bra- han var med ändå och spelade spökboll utan att bli träffad en gång!



Jag skjutsade moster Nina till Gräsvik och hennes nya jobb innan jag körde ut till min löprunda. Idag sprang jag 2,5 km. Jag fick inte ont i huvudet och hjärtat höll inte på att sprängas- det var bara min träningsvärk från igår som kändes. Nu är jag i alla fall på gång! Det roliga med mig är att jag är vädur = tävlingsmänniska = aldrig nöjd. Inte nog med att jag måste springa längre, jag måste springa snabbare. Målet är 5 min\ km och igår spang jag på 7 minuter- idag på 6.!!


vädurens tecken

När jag kom till jobbet skulle vi dansa ut julen vilket jag aldrig förstått mig på. Vi dansade långdans och sjöng "Nu är det jul igen" typ 100 gånger. Sen samlades vi i matsalen där julgranen stod och då sjöng vi "Nu är glada julen slut slut slut.." och därefter ställde vi ut granen på gården. Sen var julgransplundringen slut :(


Därefter skulle vi gå ut. Det var värsta leran på hela gården så vi tog ett snabbt beslut om att gå 20 meter så vi kom till skogen i stället. Inte nog med att det är torrare, barnen leker mycket bättre och det ger ett lugn och en ro över oss alla att vara där istället för på gården. Cykla kan barnen göra på eftermiddagen i stället.

Att jobba med många tre-åringar har sitt pris. Idag var de inte sååå roliga. Jag hade städat in 11 madrasser, 11 kuddar och 11 filtar i skåpet innan jag gick ut i matsalen för att förbereda mellanmålet. Min kollega satt och läste saga för ett antal barn. När jag kom in för att säga till att mellis var färdigt så hade ett gäng slitit ut 11 madrasser, 11 kuddar och 11 filtar igen!!! Jag blev sååå arg! Det roliga är ju att de inte kan städa efter sig- de får ju inte in de stora madrasserna utan vuxenhjälp.

Nåväl när alla hade ätit skulle vi gå ut. Det tog 1 timme att få ut 15 barn!! En del bara vägrar att klä på sig utan springer omkring och gör allt annat typ tvättar badrummet, pillar sig mellan tårna, leker med en bil osv..... Man skulle se ut så här;



Jag blev kvar ute tills sista barnet gick hem.

Därefter skulle jag hämta Emil som var och lekte med min kusin Adrian!! (de är hör och häpna lika gamla). Sen åkte jag hem för att ge Emil mat, förhöra Maja på eng-läxan, ducsha, och sen öppna en mycket stoor och en mycket stark öl!



Hasse var och tränade innebandy och under den tiden satt jag i telefon först en halvtimme med min nuvarande kollega Anna, sen 45 minuter med först Ulrika och sen Bea. Den sistnämnda berättade att det är sååå skönt att jobba med småbarn (hon har för tillfället tre barn inskrivna på sin avdelning) Sånt orkar man inte höra en sån här dag.
Men jag sprang i alla fall i morse och det har förgyllt hela min dag!

Kommentarer
Postat av: Anne

Från en vädur till en annan; jag vet precis vad du menar...man blir aldrig nöjd för att den lille djävulen i en säger, "det här kan du göra lite bättre nästa gång"

Jag tycker att ni som jobbar på dagis är fantastiska, jag hade ALDRIG orkat jobba där.

Lycka till med löpningen, det fixar du ;)

Kram

2009-01-14 @ 08:06:36
URL: http://annef.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0